tisdag 30 september 2008

Varför är jag så svår att älska?

Min älskling gav upp för ca en månad sen...
Vi dog så som underbar kyss som man vet kommer ta slut men alltid hoppas på att den aldrig ska göra...
Varför är aldrig det så som på film? Varför är jag så svår att älska? Varför kan jag inte vara den som är värd din kärlek i evighet?
Vad vill du att jag ska göra? Vad hade jag kunnat göra?
Suck.. orkar inte fråga mer orkar inte längre få svar på varför vi inte fungerar... Men varför är du inte som mig? varför kan du inte älska mig och se det framför alla problem.. Det är inte det att jag inte kan leva utan dig jag har bara tappat lusten...
Dricker ganska mycket nu igen... ska snart fylla på mitt glas ...
Försöker nu njuta av det jag inte kunde göra med dig...
Visste bara inte att det skulle kännas så ensamt att göra det själv..
Du är fortfarande den jag tänker på, pratar om och önskar är där när jag försöker njuta av solnedgången, när jag ser en bra film, när jag lagar något att äta, när jag ser något kul. Men framför allt när jag ska sova och får verklighetens hemska sanning framför mig att du är inte där längre och håller om mig... Att du kanske inte ens ligger och tänker samma som mig...
När ska saknaden till dig dö... Varför ska bara allt annat dö?...
Vist mina nya och gamla vänner håller om mig ibland och de känns skönt tills jag fattar att det inte är du som håller om mig...

onsdag 16 juli 2008

Sömnproblem?

Jag kan inte sova fast jag vet att jag måste.
Varför är det så jävla svårt att sova när man vet att man måste?
Jag har massa saker jag måste göra imorn som att gå ner på arbetsförmedlingen inte för att jag alls känner för det men ja, va soc säger att man måste göra måste man göra trots att det känns helt onödigt.
Onödigt eftersom jag ska iväg men älsklingen min imorn till Norrland där han har en del av hans släkt.
(släktfest)
Där ska vi då vara till i början av Augusti.
Skit nervös men det går säkert bra ändå för samtidigt ska det bli kul att åka upp där igen.
Jag har varit där en gång tidigare i februari.
(Hans mamma är typ bäst)
Tillbaks till varför det är onödigt jo för att sen när jag kommer hem igen ska jag ringa och söka efter ett jobb som jag antagligen kommer få. (teleförsäljare) ska väll inte vara så svårt att ragga sig till för hoppningsvis.
Sen ska jag även träffa min kusin Emilia imorn en snabbis ska bli kul eftersom jag inte träffat henne sen vår släkt hade träff för ca. ett år sen lite mer...
Inte nog med det för sen ska jag även hem om och fixa med papper och sånt tråkigt.
Och sen på bussen hem till älsklingen för att sedan gå ner konkandes med väskan ner till knutpungten och ta tåget.
Så ja jag måste upp 9 imorn för att hinna med allt och jag har helt vänt dyngnet så jag kommer ju vara trött som en gnu eller ja kanske till och med som en bäver som går i sömnen.
Sen e det ju mysko tider på tåg färden som jag hoppas jag kommer kunna sova på.
Om det änns är lönt att sova har jag börjat undra kanske bara ska köpa en flaska vin eller något imorn och dricka på tåget haha.
Who knows?
Jaja så det som är väll att jag kan inte sova för att jag är nervös för imorn över att hinna med allt.
Och sen så kunde jag inte få bort tankarna på att jag saknar Cazper.
Nä ska försöka stöta bort mina känslor och tankar nu.
Måste fan sova nu.
Nu får fan förbannelsen över att man inte kan sova när man måste sluta!
Godnatt Älskar dig Cazper!
Godnatt älskling!
Och godnatt alla andra!

tisdag 17 juni 2008

Till mammas älskling!

En kärlek som växer dag för dag. Något så älskvärt att offra sin skäl för, för det var det som man gav. En del av sig själv i mindre delar och i oskyldigt oförstående. En o förstört liv med glädje i allt som finns. Ett liv som ser mer än vi med äldre ögon ser Någon man vill ge allt och alltid kommer känna sig otillräcklig för, men aldrig kommer ångra. Cazper du är mitt allt, mitt liv om inte jag är din mamma vem är jag då?

Svårt att andas,
Svårt att gråta,
Svårt att bli arg,
Svårt att vara glad,
Svårt att förstå,
Svårt att förklara,
Svårt att vara nära,
Svårare att vara ifrån.
Önskar mina armar var längre.
Vill rå om dig alltid,
Klappa dig på kinden,
Berätta att jag aldrig kommer lämna dig mer.
Att jag alltid kommer finnas hos dig och aldrig kommer försvinna.
Känna dina andetag vila mot mitt bröst när du drömmer dig bort.
Väcka dig om jag märker att du drömmer nåt du vill ha bort.



Dina ögon säger allt jag
förstår du har ärvt dom ut
av mig
jag ser det du känner
jag ser
Glöm aldrig bort att jag ser dig

Förstår inte för hårt att kontolera.
De jag har kvar är mindre än hälften efter det jag redan givit men vill skicka iväg de jag har kvar för att vaka över dig när jag inte är dig nära.

Om du bara viste hur mycket du betyder för mig tror jag aldrig du skulle förstå. Det jag vill ha sagt är att jag älskar dig mer än allt som finns
Jag kan som sagt inte sätta min kärlek i ord men de närmaste jag kan komma är att:
Du är mitt allt, du är mitt liv, jag kommer älska dig i oändlig och evighet!

Jag saknar dig Cazper!
Det är snart 6 månader nu jag inte träffat dig på och jag kan inte rå för att känna mig som en stor idiot.

Jag saknar dig varje dag!
Varje timme och varje sekund.
Saknar att få klappa ditt lilla huvud när du ligger ner och sover i min famn få höra dina små andetag när du är långt inne i drömmarnas värld.
Jag önskar inget hellre än att jag hade det bättre med pengar och bo yta så vi hade kunnat vara tillsammans.
Saknar att få höra dig skratta och busa med dig.
Mamma känner sig så ensam utan dig och jag vill inget hellre än att leka med dig i parken.
Det är natt nu och du sover säkert gott med din bamse.
Jag är så ledsen för att jag inte varit där när du kanske behövt mig där.
Och jag är ledsen för att jag lämna dig första gången i tron på att allt skulle bli bättre för dig.
Och ska jag vara ärlig så vet jag inte om du kanske har det bättre och det sårar mig så mycket.

Jag känner mig så dum för att jag inte riktigt känner dig så som jag borde.
Mamma älskar dig glöm aldrig det och jag ska kämpa vidare för att vi ska få vara tillsammans igen.
Jag älskar dig i evighet du är det mest betydelsefulla i mitt liv!

tisdag 20 maj 2008

Brev till dig!

Älskling detta är som sagt ett brev till dig...
men jag skriver här så jag kan vara total ärlig och inte förvänta mig något svar eller vänta på ett, om jag nu behöver ett.
Vill bara få ut lite känslor som vanligt och du är ju den ända än så länge jag kan göra det till.
Först som vanligt vill jag säga att jag älskar dig så att jag alltid kan vara säker på att du vet det.
Just nu har jag ägglossning och har ganska ont.
Känner mig sårbar som alltid utan dig.
Såg en film idag, såg den även igår Ps. I love you. heter den. Böla igenom hela jävla filmen båda gångerna. Och jag kan inte riktigt förklara varför mer än att jag tycker den är sorglig.
Saknar dig! Jävligt mycke och det är inte för att det bara varit två dagar utan för att vi har inte haft det bra nu på ett jävligt långt tag.
Så det känns som du varit borta länge nu... Börjar acseptera mer och mer att jag är singel igen mot min egen vilja. Jag känner mig så ensam.
Så att på fester nu mera när jag är tillräkligt onyckter kramas jag mycket och ger en och annan kyss hit och dit retar killar osv. för att få uppskattning av någon och idioterna faller för det, och jag vill inte det.
För när jag börjar märka att de vill ha mer av mig börjar ringa sms osv. dagen efter så känner jag mig så skyldig till dig och att jag blir arg på dig. För att det inte är du som smsar mig ringer mig vill träffas, säger att jag är det finaste som fins.
Jag är så ledsen älskling jag vet inte längre vad jag själv vill.
Jag har bara en bild över hur jag tror jag vill ha det men om det är en dröm eller något som kommer hända. Vet jag inte.
För jag vill inte leva med någon som bara kan säga att han älskar mig efter att jag sagt det eller en gång varje halv år.
Även om jag kan leva på ett jag älskar dig ifrån dig länge hade jag önskat att jag var värd att höra det oftare ifrån dig.
Jag vill ju vara något som du är för mig. Något som du är stålt över vill vissa saker för inte kan låta bli att prata om med andra som tex.
Detta är ju bara små saker igentligen. Men det har lett till att jag inte längre känner att du älskar mig även om jag litar på dig när du säger det efter att jag sagt det för jag tror aldrig du skulle ljuga för mig.
Ska pausa ett tag med en cigg....

Ciggen är slut nu och jag fortsätter...
Jag är så trött på att killar faller för mig och ställer sig i kön efter dig och kämpar för att få mig när det är du som står först, Frågan är ju då vet du om att du står först? Isåfall varför kämpar du inte mist lika hårt som alla andra om du älskar mig?
Dom kommer aldrig vara dig du är den jag älskar, den jag vill ha, den jag känner mig trygg med, dig jag kan lita på, dig som jag kan prata med om allt det är ju dig jag vill ägna mitt liv med.
Dom är inte dig hur mycke dom än försöker och hur mycke ibland jag än önskar det...
Jag vet att jag är snabb och ingen annan har acsepterat det som dig.
Hade jag satsat på någon annan hade de rymt snabbt pga. min situvation.
Men du har inte gjort det och det vet jag att du aldrig hade gjort.
Jag blir så ledsen när jag ser andra mammor i min ålder som har sina barn hemma som är i Cazpers ålder och har fixat det med hela familje grejjen jag blir så avensjuk och undrar varför all otur alltid dras till mig. Älskling jag saknar honom minst lika mycke som jag saknar dig. Känns som tiden springer ifrån mig och det ända som har funnits hittills förutom dig och Cazper är min eviga otur och massa drama och beskymmer som jag antagligen bildar själv i letan efter något tryggt och bra för mig. Så ja jag är snabb baby för jag vill inte leva ett helt liv i olycka. Jag vill ha dig och min son tillbaks, jag vill bli älskad och jag vill älska och vara betydelsefull som alla andra.
Du och Cazper har fått mig att känna dom sakerna men cazper togs ifrån mig och du kommer väll aldrig kunna förlåta mig för de mistag jag gjort i räddsla om att du skulle lämna mig. Du vet min dröm, allt jag lever för.
Är du där?
Hoppas du kan veta det den 18.....

lördag 10 maj 2008

Patetisk antagligen eller?

På söndag fyller jag 20 år och ska ha en pirat fest imorn.
Det har både kostat mig alla mina födelsedagspengar 1000kr och nästan hela socialbidraget ( ja jag är ett fucking soc barn) har bara 200 kr knappt kvar att leva för resten av månaden och jag har inte ätit nu på 3 dagar för att jag känner att jag inte har råd.
De jag har ätit är 4 glass vatten, en glass, en banan och några choklad bitar. Jag är svin hungrig men tanken på mat får mig att må illa. Fick min mens igår på ett lustigt vis och blöder mer en vanligt tycker jag
(bara inbillning antagligen).

Är skit nervös för min fest imorn känns som allt bara kommer bli blajj som alla andra år. Förra året var faktist första året jag inte stor lipat på min födelsedag. Har alltid annars bara varit folk som pajjar det med sträss, otrohet eller när jag var mindre och ingen kom på min födelsedags fest förutom min bästis (som jag inte är bästis med längre för att även jag kan vara en skit ibland).

Jag kommer ihåg när jag satt där helt ensam och mamma som hade köpt mat, godis och läsk för min och min paradellklass.
Så kom ingen och alla hade innan under dagen pratat om min fest och sagt att alla skulle komma och att det skulle bli skit kul.
Och nåt annat år där alla gick efter att ha slabbat i sig allt godis och mat osv. de kom alltså ditt för att utnyttja mig.
Nä det var inte alls kul....
Så nu är första gången jag satt ihop en fest igen första gången på ett par år nu rättare sagt 10år.
10 år är ganska lång tid att inte våga tro att någon kommer på ens fest.
Men nu har jag som sagt handlat upp alla mina pengar inprinsip och anträngt mig till fulla muggar för att få en perfekt fest.
jag har bjudit ett antal personer men det blev bara 7 i slutet räknat med mig själv om ingen ringer eller smsar inom de 22 timmarna som är kvar tills jag sagt att alla ska komma.

Så nu blir det:
Jag: Som är nervös som ett djur och känner mig nästan eller jag är skit rädd att ingen kommer för min skull, utan för en annan anledning eller pajjar det på nåt jävla vis genom att inte anstränga sig i festen utan kanske sitta och klaga på att det är tråkigt, skita i utklädnings temat eller bara lägga massa dumma komentarer.
Jonas: Som redan har klagat en massa på utklädningen och som jag fått springa runt halva stan för att hitta någon som han MÖJLIGTVIS hade KANSKE hade kunnat sätta på sig. Men han har ju även sagt att han tyckte att det var tråkigt att inte fler kunde komma och fira mig och så har han hjälpt mig en massa med shopping att bära och följa med hit och ditt även om det har varit med mutor som pölse och öl på båten till Danmark. Och det dumma med honom är ju att vad han än hade gjort så hade jag förlåtit honom för det. Så dvs. pajjar han hela skiten kommer jag bara le och säga att jag älskar honom ändå.
Sara: Som man får påminna hela tiden om festen i sig. Köpa speciella vegitariska burgare till (fast hon under flera år ätit kött) ...(hon älskar cheesbugarna på mcdonalds).
Men vad hade jag inte gjort för henne hon är min älskade fruktig fru. Hon är en av dom som faktist säger att det kommer att bli skit kul och ser fram imot att klä ut sig och spela allan för en kväll.
Fast hon är ju även tjejen man får muta med ett par byxor för hon har ju inga egna pengar (även fast hon hade det och är ute och super för en del ikväll) för att hjälpa mig fixa kläder på second hand (även om hon älskar vara där inne). Men men när hon väll är mutad är hon väldigt hjälpsam och följde till och med till sy affären för att köpa knappar.
Carro: Som jag knappt känner men har träffat några gånger ute när jag träffat Sara. (Sara och hon är barndoms vänner)...
(jag har inge sådana).
Det ädå hon har sagt är att hon tycker att det ska bli kul men viste inte vad hon skulle dra på sig men jag gav henne lite förslag så sen kom hon på bättre humör.
Rickard: Som bara faktist bara har varit positiv till hela grejjen har frågat flera gånger ifall det blir av och att han längtar och tycker att det ska bli skit kul. Och jag har knappt träffat eller snackat med honom sen vi gick i samma klass på kreativa pogramet och knappt då häller (känner mig ganska dum för det faktist).
Rico: Som kommer enbart för ölens skull om jag känner han rätt. Han sa att han skulle komma med en kalsong på huvet
(det hoppas jag inte) men efter att han kom förbi idag och tjuvstarta en öl för imorn kunde han tänka sig klä ut sig lite grann så det bli väll att tvinga om jag har otur imorn.
Bror: Som vaken hört av sig om han kom eller ej inte sagt ett skit inte svarat på sms eller när jag ringt. Men gick upp till honom med Rico en lite runda idag och frågade ifall han skulle komma eller ej och då sa han att han skulle komma men att han inte skulle klä ut sig då fick jag nästan damp på honom och sa att det ska du viste annars kan du skita i att komma. Och då börja han låta lite anorlunda i tonen och sa att jo jag ska se vad jag har. Men han kommer Rico behöva hämta upp för att han ska komma. (Känns jävligt trist att behöva känna att man tvingar folk till ens 20års fest faktist).

Ja det var nog alla.
Känns inte bra just nu känns som sagt som allt kommer bli skit men jag ska försöka hålla humöret uppe så att det inte jag som blir överkännslig och pajjar allt själv för att någon gör ett litet misstag.
Jag hoppas och håller mina tummar på att allt ska bli skit kul med många skratt och roliga minnen.
*Pust de var skönt att få ut*



torsdag 8 maj 2008

Välkommen!


Välkommen till min blogg!

Detta är första gången jag ger mig in på att göra en egen blogg.
Mitt mål med detta är väll att den ska avspegla mig så mycket som möjligt och berätta vem jag är.
För andra och kanske till och med för mig själv.
Jag ska se det som ett sätt att ta reda på mer om mig själv och varför jag gör som jag gör, tänker som jag gör osv. Ni som känner mig borde kanske läsa detta på egen risk.
Eftersom jag ska vara så ärlig jag bara kan så kanske det flyger ur något ord eller någon mening ibland som jag kanske känner eller tänker på just då men aldrig kommer säga och säkerligen ändra uppfattning om ganska direkt efter jag skrivit det.
Tänk isåfall på något som jag själv hörde någonstans.
- Du kommer säkert höra massa skit saker om mig men av 3 saker så är det värsta inte sant.
Så om man då omvandlar den meningen så den passar in i detta sammanhang så skulle jag väll säga att av alla dumma saker jag kommer skriva om er så är de värsta sakerna inte sant.
FAST
jag kommer ju självklart inte bara skriva skit om mina underbara vänner utan jag kommer ju skriva hur mycket jag älskar er osv. också och säkerligen oftare en de dumma sakerna.

Så…
- Vem är jag nu då?…hmm


Namn: Nima
Barn: Son Cazper 3 år.
Skostorlek: 36-38 beror på skorna
Favorit årstid: Sommaren
Ålder: 22 den 11 maj
Midjemått: 65cm
Favorit känsla: Frihetskänslan och Att känna sig älskad.
Favorit ord (de ord som är skönast att säga i munnen): Frukt
Bor: Ensam lite för ensam ibland…
Relations status: Älskar någon som älskar mig.
I livet efter detta ska jag bli en: Älva
Bra skådespelare: Drew Barrymore
Dricker hälst: Vin en sommar kväll till solnedgången på stranden (har dock aldrig hänt).


Blev en lite kortfattad sak...

Men jag har en ju så att man kan kommentera här så det är ju bara att gå in och skriva en liten kludd om det är något som jag borde lägga till om mig själv här.
Så välkommen hem till min sanning i livet.
Klicka gärna runder och se dig omkring. (finns kanske inte så mycket just nu att klicka på) men jag kommer självklart uppdatera min sida hela tiden.